Logotyp - MR

Introduktion till mänskliga rättigheter

För dig som verkar i svensk offentlig verksamhet

Här pågår arbetet med att ta fram en webbaserad utbildning i mänskliga rättigheter, som riktar sig till hela den offentliga verksamheten – ett samarbete mellan Uppsala universitet och SKL. Ett nytt titthål, en andra version av vad som komma skall!
Den färdiga utbildningen kommer att finnas tillgänglig från den 15 juni!

Kapitel 1Varför

Varför mänskliga rättigheter?

Kapitel 2Vad

Vad är mänskliga rättigheter?

Kapitel 3Hur

Hur ska vi arbeta med mänskliga rättigheter?

Stäng

Kapitel 1

Varför mänskliga rättigheter?

Illustration kapitel 1

Här ser du vad kapitlet innehåller. Klicka på plustecknen för att se exempel på vad som tas upp under rubrikerna.

Avsnitt 1.1 Inledning till mänskliga rättigheter

Avsnitt 1.2 Lika i värde och rättigheter

Jordglob

Mänskliga rättigheter bygger på en idé om att alla människor är födda fria och är lika i värde. Det innebär en princip om mänsklig värdighet, en värdighet som vi alla har del i genom att vi är människor. Det innebär också ett ideal om mänsklig jämlikhet som går ut på att alla har lika rätt till mänskliga rättigheter, det vill säga att var och en ska kunna åtnjuta sina rättigheter utan att bli diskriminerade.

Ofta omtalas de mänskliga rättigheterna som universella. Meningen är då att rättigheterna har universell räckvidd eftersom de berör individer i stater hela världen över.

Mänskliga rättigheter utgör viktiga instrument för att förhindra att människors frihet och värdighet kränks. Rättigheterna sätter gränser för statens maktutövning och skyddar den enskildes frihet och värde, samtidigt som de mer positivt anger vad det allmänna är skyldigt att göra för varje individ för att värna hennes människovärde.

De mänskliga rättigheterna ska alltså förstås som bindande åtaganden för hela det offentliga Sverige; riksdag, regering, samtliga statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner samt den offentliga sektorn i övrigt, till exempel statliga bolag. Alla dessa aktörer har i uppdrag att värna mänskliga rättigheter.

Ett sätt att beskriva detta ansvar för mänskliga rättigheter är att tala om tre typer av åtaganden för det allmänna. Klicka på bilderna för att läsa mer.

Lagbok
Polis
Man och barn

Respektera

Mänskliga rättigheter sätter gränser för offentlig maktutövning och utgör därmed den enskildes skydd mot överträdelser och övergrepp från det allmänna. Alltså förbinder sig staten att inte begränsa enskilda människors rättigheter och friheter, och den får inte agera på ett sätt som innebär att de mänskliga rättigheterna kränks. Respekt för mänskliga rättigheter ska genomsyra alla nivåer av det allmänna. Det betyder att lagar och förordningar ska stiftas och beslutas med respekt för mänskliga rättigheter. Vidare ska domstolar och den offentliga förvaltningen utfärda domar, fatta beslut och i övrigt agera utifrån respekten för mänskliga rättigheter.

Skydda

Det allmänna ska skydda de mänskliga rättigheterna och förhindra att de kränks. Därför måste också insatser göras för att skydda människor från övergrepp. Det innebär ansvar att säkerställa att individer inte kränker varandras rättigheter och att främja allmän respekt och efterlevnad av de mänskliga rättigheterna.

Främja

Mänskliga rättigheter utgör värden som det allmänna i sin helhet ska förverkliga. De ger uttryck för idén om varje människas rätt till ett värdigt liv, där grundläggande friheter och behov respekteras och tillgodoses. För att främja dessa värden ska det allmänna utformas och agera så att förutsättningar skapas för att människors rättigheter ska kunna omsättas i praktiken. En stor del av myndigheternas arbete och verksamhet handlar just om detta: tydliga insatser för enskildas möjligheter till värdiga och meningsfulla liv.

De mänskliga rättigheterna berör många delar av en människas liv och omfattar de flesta samhällsområden. Tillsammans ger de uttryck för idén att alla människor har rätt till vissa grundläggande värden, bland annat en rimlig levnadsstandard, bästa möjliga hälsa, kostnadsfri grundskoleutbildning samt rätt att ta del i samhällslivet och i politiskt beslutsfattande. Men de anger också att människor har rätt att slippa bli utsatta för psykiska eller fysiska övergrepp, såsom tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Trots att rättigheterna och områdena på vilka de ska tillämpas är många och olika så ska de mänskliga rättigheterna betraktas som en helhet. Ett sätt att uttrycka detta är att säga rättigheterna utgör en odelbar helhet. Det innebär att det krävs flera olika former av insatser från det allmännas sida för att mänskliga rättigheter ska bli en tydlig del av samhället.

Avsnitt 1.3 Mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Mänskliga rättigheter och demokrati

Mänskliga rättigheter och demokrati

Objektivitet och rättssäkerhet

Objektivitet och rättssäkerhet
Stäng

Kapitel 2

Vad är mänskliga rättigheter?

Illustration kapitel 2

Här ser du vad kapitlet innehåller. Klicka på plustecknen för att se exempel på vad som tas upp under rubrikerna.

Avsnitt 2.1 Introduktion

Diagram

De mänskliga rättigheterna utgör ett komplext system med olika typer av reglering på olika nivåer; de regleras i svensk grundlag, i vanlig lag, i de internationella konventioner som Sverige anslutit sig till, samt genom EU-rätten.

EU-flagga

EU-fördragen innehåller några mänskliga rättigheter, såsom frihet från diskriminering och skydd av personlig data. Europakonventionen om mänskliga rättigheter är också en del av EU:s allmänna principer och ska följas av alla myndigheter som tillämpar EU-rätten. Efter att Lissabonfördraget trätt i kraft under 2009, är Sverige bundet av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan). Stadgan innehåller en mycket omfattande lista över rättigheter, uppdelad över sex olika avdelningar.

LÄNK till EU-stadgan

EU-domstolen är den högsta uttolkaren av EU-rätten. EU-rättigheter har en hög rättslig status, så kallat företräde framför annan svensk rätt. Myndigheter är förpliktade att följa dessa rättigheter när de agerar inom EU-rättens tillämpningsområde. Det är dock inte alldeles enkelt att veta när man befinner sig inom, respektive utanför den. En myndighet är klart inom EU-rättens tillämpningsområde när den tillämpar en EU-förordning eller en svensk föreskrift som bygger på EU-rätt, eller när den inskränker en EU-rättighet som fri rörlighet. Ju mer EU lagstiftar, desto större område täcks.

Stäng

Kapitel 3

Hur ska vi arbeta med mänskliga rättigheter?

Illustration kapitel 3

Här ser du vad kapitlet innehåller. Klicka på plustecknen för att se exempel på vad som tas upp under rubrikerna.

Avsnitt 3.1 Det offentligas arbete med mänskliga rättigheter

Trots att de mänskliga rättigheterna tydligt skapar vissa skyldigheter för det allmänna i relation till individen så bör inte rättigheter ses som "saker" som staten eller kommunerna ska "leverera" till enskilda medborgare. Snarare kräver ett hållbart arbete med mänskliga rättigheter att vi inom offentlig sektor jobbar med flera olika strategier och med medvetenhet om att rättigheterna skapar ett komplext ansvar för det allmänna.

Vi kan uttrycka det som att arbetet med de mänskliga rättigheterna sker på flera nivåer, alltifrån arbetet med mål och strategier till enskilda beslut och bemötande av individer. Ibland omnämns mänskliga rättigheter som ett tvärsektoriellt ämne. Vad som då avses är att flera olika faktorer behöver samverka för att de mänskliga rättigheterna ska förverkligas och kunna omsättas i praktiken. Exempelvis kräver demokratiska rättigheter både fungerande politiska institutioner och ett utbildningsväsende som erbjuder skolgång på lika villkor. Vidare är de mänskliga rättigheterna sådana att de aktualiserar och har koppling till flera andra frågor som är centrala för den offentliga förvaltningen: jämställdhet, mångfald, lika villkor, barnperspektiv med flera. Ett människorättsperspektiv samlar alla dessa områden genom att verka för alla människors lika frihet, värde och rättigheter. Det påminner oss också om att arbetet för lika villkor för alla människor kräver att vi ser till en mängd olika faktorer som påverkar individers faktiska livssituation.

Alla delar av den offentliga verksamheten bidrar till att förverkliga mänskliga rättigheter för enskilda: genom att skapa förutsättning för människors välfärd, genom hantering av ärenden och beslut om insatser, genomförande och uppföljning av olika verksamheter, är rättighetsfrågorna integrerade delar i hela sektorn.

Ett sätt att verka för människors lika värde och rättigheter är att följa de krav som mänskliga rättigheter utgör samt de regler för offentlig verksamhet som kommer till uttryck bland annat i förvaltningslagen. Kunskap om mänskliga rättigheter är del i ett hållbart rättighetsarbete. Lika viktigt är övning i att tillämpa rättigheter och att få öva sig i att betrakta den egna verksamheten ur ett människorättsperspektiv: vad innebär de mänskliga rättigheterna för oss, i vår verksamhet?

Avsnitt 3.2 Förverkligande av mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning

Mänskliga rättigheter utgör regler som hela den offentliga sektorn måste följa. Därför är det viktigt att du som verkar inom det allmänna har kunskap om och förståelse för de krav som mänskliga rättigheter faktiskt ställer på offentlig verksamhet.

Dock är det inte alltid lätt att identifiera när vi har ett ärende som faktiskt handlar om mänskliga rättigheter. Det är heller inte ovanligt att rättighetsåtaganden kan komma i konflikt med andra värden som vi vill uppnå i samhället såsom allmän säkerhet och ekonomisk effektivitet. I många situationer eller frågor har dessutom den offentliga funktionären, tjänstepersonen eller den förtroendevalda, ett relativt omfattande utrymme för bedömning.

Du ska nu få ta del av två situationer som kan uppstå inom offentlig förvaltning. Tanken är du ska få möjlighet att reflektera kring mänskliga rättigheter i relation till frågor som vi återkommande ställs inför inom ramen för offentlig verksamhet. Kopplingen till just din vardag kan vara mer eller mindre tydlig, dock handlar det i slutändan om frågor som är grundläggande för alla oss som arbetar med att förverkliga det offentliga uppdraget.

Här visar vi två situationer. I utbildningen kommer flera att tillkomma. Klicka på bilderna för att utforska situationerna.

Fråga om hantering

Handskakning

En person kliver in från gatan och vill ha uppgifter om hur myndigheten som ni jobbar på har hanterat en viss ärendetyp under de senaste åren. Därutöver vill hon ha ut sådana ärenden som handlagts mellan 1995 och idag.

I tryckfrihetsförordningens andra kapitel regleras offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen är en grundläggande och stark rättighet i Sverige. Ett av syftena med den är att allmänhet och media ska ha viss insyn i myndigheternas verksamhet och arbetsinsyn i det allmännas verksamhet. Ärendet måste för det första hanteras med beaktande av myndighetens serviceskyldighet och i nästa steg som en fråga om utlämnande av allmän handling enligt tryckfrihetsförordningens andra kapitel. Serviceskyldigheten innebär bland annat att enskilda ges ökade möjligheter att själv bevaka sina rättigheter. Myndigheten är då skyldig att informera om hur utlämnandefrågor hanteras enligt lag och på myndigheten. I detta fall kan man ställa sig frågan om begäran enligt tryckfrihetsförordningen är tillräckligt specifik. Om vi bedömer att den inte är det så finns ingen skyldighet att lämna ut handlingar. Då kanske man ska visa den enskilde vidare till myndighetens diarium. Om vi däremot kommer fram till att det är möjligt att identifiera vilka handlingar det rör sig om finns en skyldighet att lämna ut, med beaktande av eventuell sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Dessutom kan man komma ihåg att det kan bli fråga om att ta ut en avgift för dokumenten enligt avgiftsförordningen.

Önskan om delaktighet i beslut

Önskan om delaktighet i beslut

Du är avdelningsdirektör på en myndighet och hanterar tillsammans med dina medarbetare ett komplicerat ärende i miljösektorn. Ni har för avsikt att fatta beslut när du kontaktas av en av dina medarbetare som också vill vara med i det slutliga beslutet, utan att egentligen ha varit med i handläggningen. Medarbetaren tycker att beslutet är felaktigt och vill därmed vara skiljaktig. Hur ställer du dig till det?

Det är ett grundläggande krav att det ska framgå av ett beslut vem eller vilka som fattat beslutet. Beslutsfattaren får inte vara anonym. Även det är ett krav som följer av kravet på en rättvis rättegång. Dessutom finns särskilda regler i förvaltningslagen om hur beslut fattas och eventuellt hur skiljaktiga meningar ska hanteras. Enligt 19 § i samma lag kan dock endast den som deltagit i den slutliga handläggningen och beslutet ha avvikande mening. Frågan blir slutligen om den här engagerade medarbetaren ska vara med i beslutet eller inte. Svaret på det finns endast i myndighetens egen arbetsordning för hur ärenden ska handläggas och beslut fattas.

Avsnitt 3.3 Exempel

Avsnitt 3.4 Avslutning

Lyssna på röster om mänskliga rättigheter från Mänskliga Rättighetsdagarna 2015

Så här använder du utbildningen

Det är lätt att använda den här utbildningen. Du kan ta del av den på datorn, på en surfplatta eller på en mobiltelefon.

Utbildningen är interaktiv och i den hittar du både text, film, bilder och interaktioner. I vissa övningar klickar du på bilder och symboler för att se mer information. Det finns också övningar där du reflekterar kring en fråga och sedan får återkoppling när du klickat på en knapp.

Du kan alltid välja om du vill höra en speakerröst läsa upp texterna. Klicka på ljudknappen för att lyssna på en text.

Utbildningen består av tre kapitel. Du kan alltid välja vilket kapitel du ska gå igenom, och du kan gå dem i den ordning som passar dig bäst. Till din hjälp finns också en Faktalåda med fördjupningar och en ordlista.

Du går igenom kapitlen genom att bläddra nedåt på sidan. I en menyn till vänster om innehållet kan du klicka på de olika avsnitten i respektive kapitel för att komma direkt till specifika avsnitt.

På sidtoppen hittar du en symbol som visar hur långt du har kommit i kapitlet. På så sätt kan du enkelt se hur mycket du har gått igenom hur mycket du har kvar.

Utbildningen tillgänglighetsanpassas enligt riktlinjerna från WCAG och E-delegationens vägledning för webbutveckling.

Faktalåda

Faktalåda

I Faktalådan hittar du fördjupningar som du kan välja att gå igenom. De ger dig en utökad kunskap om mänskliga rättigheter.

Vill du läsa mer?

Vill du läsa mer?

I utbildningen kommer du också hitta tips på var du kan vända sig för att hitta mer information, till exempel webbplatser, böcker eller utbildningar.

Vad behöver du lära om mänskliga rättigheter?

Vilket av följande ämnesområde är det viktigast att du lär dig mer om i din roll som offentligt anställd?
Markera det alternativet som är viktigast att du lär dig mer om!

Checkbox ej ifylld Checkbox ifylld

Vad innebär MR i rollen som offentligt anställd

Checkbox ej ifylld Checkbox ifylld

Hur MR regleras i lagar och konventioner

Checkbox ej ifylld Checkbox ifylld

Hur jag kan arbeta med MR i praktiken

Uppsala universitet och SKL i samverkan

SKL har ingått en överenskommelse med regeringen om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. Uppsala universitet har motsvarande uppdrag från regeringen om att genomföra ett övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser om de mänskliga rättigheterna för berörd personal på olika nivåer inom statsförvaltningen.

Syfte – att bidra till att den offentliga makten utövas med grundläggande respekt för individen.
Mål – att stimulera till lärande inom och mellan olika verksamheter i den offentliga sektorn och till aktuell forskning inom området.
Målgrupp – anställda inom offentlig förvaltning.

Vid inledande kartläggning och inventering i respektive överenskommelse och uppdrag konstaterades att det finns ett gemensamt behov av en grundläggande utbildning inom mänskliga rättigheter, samt att det finns flera samverkansfördelar att genomföra denna som en förvaltningsgemensam webbaserad utbildning.
Vill du skicka ett meddelande till projektgruppen? Fyll i dina uppgifter i formuläret och klicka sen på skicka.

SKL:s sidor om mänskliga rättigheter http://skl.se/mr
Avdelningen för uppdragsutbildning, Uppsala universitet
http://mr-forum.se

#mrforum